Lunar chronicles III

Min favoritblogg från lunar:
_____________________________________

Våldtaget och hånat

Det var en gång ett land, i det landet hade man demokrati, men landets politiker var ack så blinda och demokrain förvandlades till en "Demokratisk Diktatur", Landets namn var Sverige, Nu mera känt som "Den Forna Demokratins Land"...

FRA-Lagen blev som nog alla vet genomröstad, men av vilka?
Fick folket säga sitt? Ville nån av "de högre uppsatta" att folket skulle få ha nån talan?
Nej, Sveriges politiker ville inte ha en folkomröstning, man var antagligen rädd att folk skulle "rösta fel", som vi gjorde i EMU valet.
Att det inte blev en folkomröstning i en så pass stor fråga strider i sig mot demokratins alla regler.
Camilla Lindberg(fp) var den enda som gick emot partilinjen och röstade nej, dagen efter fick hon oväntade reaktioner från svenska folket.
"– Det är helt fantastiskt. Jag har fått runt 100 blombud och 900 mail. Jag kan verkligen inte tro att folk engagerar sig så mycket. Det är helt otroligt, säger Camilla Lindberg."
För det första vill jag buga och tacka henne för hennes nej och för att hon vågade stå på sig till skillnad från många andra.
För det andra vill jag veta om hennes hjärna är på semester?
"Jag kan verkligen inte tro att folk engagerar sig så mycket." Trodde hon verkligen att folk inte skulle engagera sig i en så här stor fråga?
Så tack för ditt nej, men är det kanske dags att byta karriär?

Nu vill FRA(Försvarets Radio Amatörer) anställa 250 personer till för att kunna kränka folks privatliv mer effektivt.
Man vill även ha en ny superdator, deras nuvarande dator är den 11:e snabbaste i världen men det räcker inte om man ska samla in vad alla svenska säger/skriver.

Inte nog med att det kommer att kosta en hel del, det kommer även eventuellt bli så att telefon och internet operatörerna kommer att få betala för FRAs inkoppling av spion utrustningen, vilket i sig leder till högre priser för telefoni och internet.
Så vi kommer inte bara att få vårat privatliv kränkt, vi kommer även att få betala notan.

Borde inte FRA själva få bekosta allt detta genom kakförsäljning eller genom att lägga sig vid rännstenen iförd en FRA skylt o tigga pengar av förbipasserande?
Det vore även ett gyllene tillfälle för FRA att ta reda på folks åsikter, de skulle då kunna räkna vad de fick mest av, mynt eller sparkar.

Detta har iofs inget med FRA o göra, men som grädde på moset läste jag just: "EU-kommissionen meddelade nyligen att man kommer föreslå att termineringsavgifterna för mobilsamtal ska avskaffas"
"En termineringsavgift är, i mobila nät, den avgift som en operatör betalar till en annan för att ta emot och avsluta ett samtal i den operatörens mobila nät. Om en person exempelvis ringer med Tele2 till en person som använder sig av Telia måste Tele2 betala Telia för att de levererar det samtalet till Telias mobilnät."

Med andra ord kommer den som svara i telefon att få betala, så om nån ringer fel eller om en telefonförsäljare ringer upp så får du betala för det.

Svenska folket är våldtaget och hånat av FRA och EU... tack...

Vi fråntas friheter och privatliv, vi ska måsta betala för att svara i telefon, vad kan en terrorist möjligen göra för att förvärra våra liv mer än FRA redan gjort?

_________________________

Kommentarer överflödiga.

Lunar chronicles II

Så tar vi det mest omdebatterade blogginlägget från lunar:
____________________________________________

Pedofiler är inte psykiskt sjuka

Vi människor är ganska intressanta, vi lagar sånt som går sönder, vi botar folk som är sjuka med mera.
Men när det kommer till att bota sjukdomar så finns det en rad frågetecken, iaf om man frågar mig.
Vad avgör om en person är sjuk eller inte?
Nu pratar jag inte om förkylning eller feber och dylikt, jag pratar om psykiska problem.
Vad kan vi bota? Och vad är sjukdomar och vad är inte det?
Tänkte ta upp pedofiler som ett exempel här.

Har pedofiler en psykisk sjukdom som går att bota? Eller handlar det om en sexuell läggning?
En pedofil, som alla säkert vet, är en person som "tänder" på barn.
Han/hon vilseleder dessa oskyldiga barn till sexuella "lekar".
Men är detta en sjukdom?
Är det verkligen så att alla pedofiler lider av samma psykiska fel?
Eller är det(som jag tror) en sexuell läggning?
Jag tror personligen inte att man kan bota pedofiler, dessa kräk vet nog exakt vad de gör med barnen.
Det finns de som påstår att man löper risk att bli pedofil om man själv blivit utsatt som barn, kanske ligger det något i det.
Men borde man inte "bota" barnen som blivit utsatta innan dessa förvandlas till pedofiler själva?

Jag anser som sagt inte att pedofili är en sjukdom, utan en tragisk och hemsk sexuell läggning.
Därav anser jag att man kan sluta dalta med dessa odjur och ge dem hårda och långa fängelsestraff istället för "vård".

Om man vill vara säker på att en person inte kommer att antasta ett barn igen så finns det bara en sak att göra; Kastrering och/eller att hugga av armar och ben på denne.
Då får dem vad de förtjänar.

Nu finns det säkert en hel drös av folk som säger att pedofili är en sjukdom för att det bryter mot "naturens lagar", men det gör homosexualitet oxå.
Så ska man börja bota bögar nu oxå?

____________________________________________

Blev en del långdragna diskussioner via både mejlen o gästboken om detta kommer jag ihåg. Dock får jag erkänna att vissa pedofiler lider av en psykisk sjukdom som kanske kan botas, men jag ser det fortfarande som en läggning. Vissa som har läggningen är sjuka och behöver vård innan fängelset, andra kan skickas i buren omgående.

Lunar chronicles.

Sitter o bläddrar igenom gamla bloggar på lunar och har bestämt mig för att publicera tre av dem här.
En som är min personliga favoritblogg, en som var den mest omdebatterade bloggen och en som var den mest lästa bloggen.

Vi börjar med den mest lästa:

______________________________________________________________

Sörjer du för Engla?

Undrar just om någon har kunnat undgå att nån tjej vid namn Engla har försvunnit?
Media blåser verkligen upp det till max så att alla ska få veta allt om sökandet.
Under dagen fick jag ett kedje sms av en kompis, i smset kunde man läsa:

"Detta sms är för Engla, även om du inte gillar kedjebrev, visa att du bryr dig, vi måste tro att flickan finns. Vi lider med hennes föräldrar, detta är hemskt! Hur kan man göra så här mot ett barn? Skicka detta till dina kontakter och visa att du skänker Engla en tanke"

Jaha, och på vilket sätt bryr jag mig bara för att jag skickar iväg ett eller flera sms?
Dessutom har flertalet operatörer fria sms, så det blir ingen ekonomisk kostnad för många.
Och varför ska man "visa att man skänker Engla en tanke"?
Så att man kan styla inför sina vänner?
"Kolla in, jag skickade det här smset till 50pers, jag bryr mig så häftigt mycket asså"
Sen är det ju ren fakta att det inte hjälper Engla på något sätt, det finns många sätt att hjälpa henne, detta är inte ett av de sätten.
Inget illa menat mot den som skickade det här till mig, detta återspeglar bara mina egna tankar om saken.

Själv ska jag vara så pass ärlig mot er som läser att jag ska erkänna att jag skiter fullständigt i Engla.
Jag brydde mig inte om henne innan hon försvann, och samma sak gäller nu.
Jag tycker det är synd och skam att något barn ska behöva gå vilse, bli illa behandlat med mera, så på det sättet kan jag känna medlidande, men inte för Engla som person, utan för barnet som offer åt nån sjuk jävel(om det nu är så, finns tydligen inga klara bevis ännu).

Fast det är klart, innerst inne är det väl så vi alla känner, för om det inte drabbar nån vi känner så är vi inte så överdrivet brydda.
Vissa gillar bara att måla upp nån konstig fasad där man påstår sig lida med personen i fråga, fast man egentligen bara bryr sig om offret oavsett vilken utomstående person det är.
Men det är inget fel med att inte bry sig allt för mycket, för skulle man bry sig till 100% om alla som far illa här i världen så skulle man gå omkring o deppa dag ut o dag in,
och tillslut skulle man nog ta sitt liv eftersom sorgen hade blivit för stor.

Och varför blir det såhär med vissa "fall"?
Varför ska man bry sig extra mycket om just den och den personen?
Jag tror att det är så att Engla har blivit en frontfigur över en hel rad offer, det handlar egentligen inte om att alla dessa människor som skickar detta sms bryr sig om just henne, det handlar om att man bara vill visa sitt stöd för någon så att man kan sova gott om natten.

Sidnot: Det är en väldigt fin ide det här med kedje smset, men jag undrar bara hur många som bryr sig om just Engla? För det hade nog varit samma sak om det drabbat nån annan.
______________________________________________________________

Jag står fortfarande fast vid dessa ord kan jag säga.

Medelsvensson

Hej.
Mitt namn är Sven Svensson, jag är ca 40år gammal, har en fru, en hund, en kombi(vanligtvis av märket Volvo) och har 2.5-3.2 barn.

Jag stödjer gärna det svenska välfärdssystemet, men bara om alla andra gör det, jag menar jag är inte den som vill ta egna initiativ utan gör mest som som jag ser att de andra gör.
Jag skänker pengar till katastrofoffer om media säger att det behövs, annars skänker jag någon krona per år till behövande så att jag kan sova gott om natten.

Visst är det hemskt hur illa det är för bland annat de långtidssjukskrivna just nu, men det ska jag arbeta emot genom att lägga min röst på gråtomtarnas förening Socialdemokraterna. Jag skulle kunna vara med att avsätta den nuvarande regeringen redan nu, men det kräver engagemang vilket jag saknar, om inte alla andra har det, då har jag också det.
Dock finner jag kafferasten som ett tillfälle att klaga över hur hemsk det har blivit eftersom jag inte behöver göra något annat än att sitta och gnälla över alla andra som inte gör något.

Likt alla andra går jag runt och säger att det var bättre förr, sen drar jag till en kommentar om hur dagens ungdomar har förstört så mycket även om jag själv skulle kunna göra något åt att förbättra saker och ting, men det gör jag bara om alla andra gör det.
Och denna eviga hårdrock samt hipp-hopp musik som ungdomarna lyssnar på, och sex är det enda de tänker på, på min tid var det bättre musik och vi tänkte inte på sex utan på samlag.

Det är alldeles för mycket våld på tv och internet flödar över av porr, jag älskar när jag får kritisera det innan jag går hem för dagen, slår på en gamma western med mycket skjutscener i och avslutar kvällen med att porrsurfa lite i smyg och flukta över nån 16-årings nakna bröst.

Det är så mycket jag skulle vilja förändra, men varför ska jag ta ansvar, varför ska jag engagera mig om inte alla andra gör det?







Mitt namn är Svensson, Medelsvensson med rätt att bara göra det alla andra gör.
___________________________________________________

Obs, nu skrev jag ca 40år gammal enbart för att få till en medelålder, det rör sig givetvis om mer spridda åldrar än så.

Vad har hänt?

Vad är det som har hänt med oss? Den frågan ställer jag mig allt oftare.
Jag läser om tider som fanns innan min födelse, jag ser ett Sverige som var rikt på så mycket gott men som dolt sig i ett mörker av ansvarsvägran.

Förr tog vi hand om våra egna, det fanns inte mycket till allmän äldreomsorg och alla hade inte råd med dyra mediciner. Dock fanns det något som hette ansvarstagande, vi kände ett ansvar för våra nära och kära, om de var gamla eller sjuka så tog vi hand om dem. Även om vi visste att deras sista dag i livet närmade sig så fanns vi där för dem, ända in i döden gav vi dem kärlek och trygghet, vetskap om att vi var där med dem.

Folket var fattigt, det var långa hårda arbetsdagar, men vi hjälpte varandra att klara det. Det fanns inte alltid tillgång till bra skolor och barnvård så vi själva lärde våra barn vikten av artighet och arbete.

Nuförtiden flyttar vi ifrån våra föräldrar, när de blir gamla och inte kan ta hand om sig själva så skickar vi dem till äldreboenden.
Om något går snett där så skyller vi på personalen eller på regeringen som inte ger nog mycket pengar till äldreomsorgen.

Våra barn skickas till skolor och om de mot all förmodan inte kan uppföra sig så skyller vi på tv, tv-spel och våldsamma filmer.

Vi är inte sena med att kalla oss för demokratiska, solidariska och omtänksamma eftersom vi betalar skatt.
Vi betalar gärna mer i skatt bara de behövande får det bättre, men varför kan vi inte själva donera mer pengar till sjukvård, skolor och annat utan att det måste finnas en obligatorisk skatt som dras varje månad?

Frågar man någon om denne skulle kunna tänka sig betala mer i skatt(den skatten skulle motsvara ca 500kr mindre i handen varje månad) för att förbättra villkoren för de långtidssjukskrivna så får man svaret "-absolut".

Frågar man istället samma person om han eller hon inte skulle tänka sig att varje månad lägga in 500kr i en fond för de långtidssjukskrivna så finns det nog ursäkter så det räcker och blir över, "jag har ju mina egna utgifter", "Det gör ingen större skillnad om bara jag gör det", "Jag har inte råd".

500kr är alltid 500kr, men vi ger dem bara till välgörande ändamål om vi måste, genom förhöjd skatt t.ex.

Visst var vi fattigare förut, visst hade vi sämre läkarvård osv, men vi tog i alla fall vårt ansvar, vi skyllde inte ifrån oss på allt och alla.
Så ja, det var bättre förr när solidaritet inte var ett ord utan en livsstil.