Tankar om Folkhem

Tänkte ta upp saker om låten "Folkhem" som passar in allt för bra i dagens samhälle.


"Jag vill blunda när de fumlar, jag vill blunda och ej se,
Se hur välfärd så förskingras och hur tillväxt slutar le.
Här fanns arbete och trygghet, här fanns omsorg, vård och hopp,
Nu i mörker allt bortbleknat ack så färglöst gult och blått."

Kan man göra något annat än att blunda åt politikernas fumlande försök till styra landet?
Man tror sig kämpa för välfärden fast man snarare kämpar mot den.
Man har glömt bort varför man sitter på sina höga positioner, man har glömt bort folket rättigheter.
Så ja, "ack så färglöst gult och blått"


"Bortskänkt och berövad allt; på vishet, makt och mod.
All vår framtid så försåld, gått på realisation.
Vårt styre snart en lydstat, under annans lag vi bo,
Att trenden pekar nedåt är en sorglig sensation."

Sen Sverige gick med i EU har mer och mer makt tagits från oss, vi tilldelas lagar skrivna av folk som tror sig veta det bästa, sen påverkas vi allt för lätt av påtryckningar från bland annat USA.
Vi har verkligen sålt vårt rättssystem till första bästa köpare och de svenska grundlagarna får ge vika.
Sorgligt men sant.

Som jag skrev i gårdagens blogg, vars finns Engelbrekts like idag?