Politiska tankar en fredag på morgonen.

Vårat Riksdagsval närmar sig sakta men säkert, och det är just nu ganska intressant att se/läsa/höra vad alla partier har att komma med under rådande finanskris.
Fast ända sen Moderaterna vann senaste valet har Socialdemokraterna hållit sig på avstånd och man har inte haft så mycket att säga.
Jag tycker givetvis att man som politiker ska hålla tyst om man inte har något vettigt att säga, men detta är löjligt, hur har man tänkt vinna nästa val?
Hoppas på att Gud kommer till ens undsättning?

Socialdemokraterna har länge levt på "gammal vana röster", dvs man har alltid känt att folk har röstat på dem för att man alltid gjort det, för att ens föräldrar gör/gjorde det.
Men sötebrödsdagarna är förbi, i dagens Sverige har gamla som unga en mer öppen syn till all slags politik, idag kan vi använda internet och mycket mer för att låta oss bli påverkade eller läsa mer om olika politiska riktlinjer.
Det är således dags för Socialdemokraterna att göra något man inte gjort på länge, något som Moderaterna mfl är experter på, man måste börja tala politik.
Man måste visa upp sig och sina riktlinjer, man kan inte längre gömma sig i skuggan och ändå vinna ett val, det är hög tid för agerande.
Frågan är väl bara då ifall Mona Sahlin är rätt person att leda dem, hon har trotts allt gjort ett ganska klent intryck i den politiska världen efter senaste valet.

Att Moderaterna lyckats plocka väljare från vänsterblocket är självklart, dels för att vänsterblocket känns så neutrala/passiva och dels för att man själv kör hårt på sin ideologi.
Men Moderaterna är inte de enda som växt sig starkare, ett parti som legat i dvala politiskt sett har nu vaknat till liv och lyckats plocka väljare från både höger och vänster, jag pratar om Sverigedemokraterna.

Givetvis har media redan varit där och kastat skit från alla möjliga vinklar, en del berättigat men även en del oberättigat.
Aldrig har jag sett en sådan politisk smutskastning av media, man ska gå in med dolda mikrofoner, alla ord som yttras ska vändas in o ut för att se om man kan få det att låta värre än vad det är.
Men varför? Varför denna massiva mediala smutskastning av ett parti?
Deras förflutna spelar givetvis stor roll i det hela, och jag anklagar ingen som ställer sig tveksamma till dem.
Men jag förstår inte hur media och allmänheten kan bli så "förvånade" och "chockade" varje gång man lyckats gräva fram något litet främlingsfientligt hos SD.
Och varje gång man hittar den där lilla lilla saken så känner man ett oerhört behov av att blåsa upp det till ett jämförelse med Hitler och hans parti.

Och man kan verkligen fråga sig varför inget parti vågat ta en allvarlig och bred debatt med SD, vi pratar trotts allt om ett parti som mest troligt kommer in i rikstagen nästa val.
Man är kanske rädd, rädd för att behöva diskutera den totalförbjudna invandrarpolitiken.
Men varför är man så rädd för det? Vad har man för skelett i garderoben?
För säga vad man vill om SD, men det har absolut lyckats göra ett namn för sig själva igen, och en debatt känns oundviklig, så vad väntar de andra på?