Ska fatta mig rätt kort om den här filmen, så vi börjar väl med handlingen.
Efter att Bella återhämtat sig från vampyröverfallet ska hon få fira sin födelsedag med Edward och hans familj.
Tyvärr råkar hon skära sig i fingret vilket genast ger reaktioner från familjen.
Familjen Cullens bestämmer sig helt plötsligt att lämna Forks och dra vidare.
Men Bellas kärlek till Edward flagnar inte med tiden utan gnager allt djupare i hennes bröst då hon inte längre får vara med mannen hon älskar.
Jag sågade filmens föregångare vid fotknölarna och vet inte riktigt varför jag beslöt mig för att se uppföljaren, kanske hoppades jag på något bättre?
I helhet upplever jag filmen som lite bättre story, lite bättre skådespeleri och lite mer överdriven än ettan.
Visst gick den att kolla.. men inget jag vill göra om, känns lite som att spola ner ett radergummi i toastolen.. Varför göra det?
Den har inget som gör storyn till något speciellt kort och gott, bara en klassisk kärlekshistoria om två olika personer med olika förutsättningar i livet som blir förälskade.
Det är inget fel med att göra en kärleksfilm, men lite nytänkande tack?
För skönheten och odjuret var betydligt mer skapande än detta spektakel.
Och nej, glittrande vampyrer är inte ett positivt nytänkande...
I slutändan känns ändå filmen mest riktad till militanta feminister som smeker sig själv till alla bara överkroppar i filmen innan de går ut och gnäller över hur mäns utseendefixering drabbar kvinnor.
Är du såld på alla kärlekshistorier som finns eller om du har en total avsaknad av smak så kommer du nog gilla filmen, annars bör du undvika den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar